B K R O Barn Blogg

24. okt, 2021

Natten till fredagen mördades en av de största svenska artisterna inom rap musiken i Sverige. Det var en ung kille , bara nitton år gammal. Han borde haft hela livet framför sig. Skjuten och avrättad och med all sannolikhet är mordet kopplat till gängkriminaliteten. Detta meningslösa dödande, där liv inte har något som helst värde. Oftast är också mördarna mycket unga och hänsynslösa mördare. 

Mordet är det senaste dådet i en våldsvåg som faktiskt svept över Sverige i flera år. Antalet skjutningar har passerat 270 bara hittills i år och där 40 människor har offrats i det meningslösa våldet. Och det är ett gigantiskt misslyckande att samhället inte lyckas komma till rätta med gängkriminaliteten och även glorifieringen av den. Och i värsta fall, kommer mordet på den kända unga artisten, bli en vattendelare i vårt land.

Bakom varje offer finns en människa som hade ett liv, en familj och vänner och förlusten är så mycket större än statistiken visar. Detta skapar tveklöst ringar på vattnet.

Våldsspiralen måste få ett slut och samhället måste även erkänna sin del av ansvaret. Men man kan heller inte beskylla samhället för allt. För i slutändan handlar allt bara om att vi som individer väljer själva vilken väg vi skall gå i livet. 

Våld är alltid fel, oavsett om du kommer från ett liv som utsatt eller som priviligerad. Ingenting ger dig rätt att döda och beröva en människa sitt liv.

B K R O Kraft Force

- B K R O Barn

17. okt, 2021

  Klassskillnader, inte rap avgör vår framtid

Borgerligheten lanserar låtsasförslag mot kriminalitet eftersom de vägrar erkänna att vi lever i ett klassamhälle, skriver Arbetets ledarskribent. Unga män från arbetarklassen löper sju gånger större risk att lagföras för brott än unga män från överklassen. Men jämför man dem som är födda i Sverige med dem som är födda utomlands är skillnaden väsentligt mindre. Siffrorna kommer från tankesmedjan Katalys 752 sidor långa tegelsten om det svenska klassamhället, ”Klass i Sverige”, som är skriven av ett 40-tal forskare och utredare.

 Kriminalitet är en klassfråga. Men trots att utlandsfödda svenskar är överrepresenterade inom arbetarklassen förväxlas ändå klassproblematiken med etnicitet. Det är inte så konstigt. För det är svårare att förklara problemen med 752 sidor klassforskning än att se det mörka håret på dem som gör skit och dra slutsatsen att problemet sitter i hårfärgen. Den förklaringen kräver bara att man säger ett ord. Ett faktum som den konservativa högern med Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen tagit fasta på när de envisas med att sätta ett likhetstecken mellan kriminalitet och invandring. Även liberaler letar med lupp efter en annan förklaring än klass.

I Sveriges största morgontidning, liberala Dagens Nyheter, har man bland annat propagerat för att ”enkla jobb”, läs sänkta löner, skulle vara ett effektivt sätt att motverka gängkriminalitet. Ett mer färskt exempel på en låtsaslösning är Robert Hannah, integrationspolitisk talesperson för Liberalerna, som tycker att Spotify borde rensa bort den kriminellt belastade rapparen Yasin från sina rekommenderade spellistor. Gangsterrap pumpas ut från tonårsrum i både Rinkeby och Djursholm. Men brottsstatistiken bland de unga invånarna ser helt olika ut, trots att det bara skiljer en 20 minuters bilfärd mellan de två områdena i Stockholm. Skillnaderna i utbildning och ekonomi kan inte heller vara större.

I Sverige är det postnumret som bäst förutser vilken kvalitet på undervisningen ett barn kommer att få enligt OECD.De med lägst inkomst i Sverige tjänar bara 6,7 procent av vad den rikaste procenten tjänar visar siffror från SCB och enligt Skolverket kan en fjärdedel av ett barns betyg härledas till föräldrarnas inkomst och utbildning. Är du en arbetarklassunge från Rinkeby, eller för den delen ett barn ur arbetarklass var som helst i Sverige, är du därmed dömd till en mycket sämre start i livet än din kamrat från Djursholm av den enkla anledningen att du råkade födas in i fel familj.Borgerligheten älskar att prata om meritokrati. Det vill säga att alla barn har lika möjligheter, oavsett socioekonomisk bakgrund. Men faktum kvarstår: ekonomisk ojämlikhet och meritokrati är en ekvation som inte går ihop.Att tackla orsaker och inte bara konsekvenser är en bra utgångspunkt om man vill bekämpa kriminalitet på riktigt. Något som otaliga socialarbetare, kriminologer samt den nuvarande rikspolischefen pekat på hela tiden.

 Men i en samtid där klassanalysen vittrat sönder är det inte många som vill lyssna.Vi får hoppas att Katalys nya bok är startskottet på en bred diskussion om klassfrågor i Sverige. Så vi besparas låtsasförslag på riktiga problem.I Djursholm blir man inte kriminell av gangsterrap. Inte i Rinkeby heller för den delen. Men som borgerlig politiker eller ledarskribent är det säkert skönt att skylla ifrån sig när man vägrar att erkänna att vi lever i ett klassamhälle.

 

3. okt, 2021

 Fragment ur verkligheten

En varm vårkväll i maj 2021, klockan var runt 19 på kvällen, sköts en ung man till döds. Hans vuxna liv hade precis börjat, han sysslade med musik och han rappade och karriären hade tagit fart. Hans föräldrar och syskon var så stolta över honom. Men sedan hade han också sitt gäng...

Denna varma vårkväll hade han ärende till affären, några hundra meter från affären , hinner en cyklist upp honom och hans kompisar... Han avrättas på platsen, iskallt och skoningslöst...

Hans far gick till mordplatsen varje dag, han stannade där hela dagarna. Fadern sörjde, hans fru och hans syskon sörjde och sörjer fortfarande. För hur kan man någonsin acceptera att ens barn rycks bort i meningslöst våld och hat? 

Hela stadsdelen sörjde sin vän och för hans gäng, var det startskottet till att hämnas sin "bror".

En tidig kväll i början av augusti, förföljer en person på cykel 4 unga killar som kommer från centrum. Två av dem lyckas fly från platsen och sedan skjuter cyklisten de andra två killarna. Det var ungefär 200 meter från deras vän hade mördats ett par månader tidigare. Dom var 15 och 16 år gamla. Den yngsta som skulle börja i nian några veckor senare, avlider redan nästa dag. Den andra killen överlevde.

Ungefär en månad senare, i en annan stadsdel tvärsöver staden, så sitter en man vid lunchtid på en restaurang och äter med några andra. Han skjuts till döds genom fönstret. Två män ses lämna platsen.

Detta är fragment tagna ur verkligheten och från en större svensk stad! Vårt djupa deltagande i sorgen till offrens familjer.

B K R O Kraft Force 

 

25. sep, 2021

Sociala och ekonomiska skillnader anses bäst förklara segregationsmönster i Sverige. Stora inkomstskillnader är exempel på vad som bidrar till att segregationen ökar. Samtidigt som alla inkomstgrupper i Sverige har fått bättre ekonomi under de senaste decennierna, har de socioekonomiska skillnaderna och klyftorna i Sverige vuxit och därmed också segregationen.

Segregation berör många områden i samhället och det är viktigt att ta hänsyn till det när man pratar om orsakerna bakom segregation. Segregationen förekommer till exempel inom utbildning, boende och arbetsmarknad. De olika områdena hänger nära samman och påverkar varandra – boendesegregation påverkar skolsegregation som påverkar segregationen på arbetsmarknaden och tvärtom. Boendesegregationen påverkar till exempel hur elevsammansättningen i skolorna ser ut. Samtidigt är situationen på förskolor och skolor ofta viktiga skäl för hushåll som flyttar till och från olika bostadsområden.

Alla påverkas av ett samhälle som är segregerat då ett sådant samhälle inte håller samman, vilket bland annat påverkar känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Samtidigt får segregation mer negativa konsekvenser för exempelvis boende i områden med socioekonomiska utmaningar än för boende i andra områden.

Segregationen i samhället har konsekvenser på individnivå – den påverkar människors förutsättningar och livsvillkor och inte minst barns uppväxtvillkor.

Segregationen har mer negativa konsekvenser för människors rättigheter, förutsättningar och möjligheter om de bor i områden med socioekonomiska utmaningar eller går i skolor som ligger i sådana områden. Både den svenska och den internationella forskningen visar att boende i områden med socioekonomiska utmaningar får sämre livsmöjligheter sett till skolresultat, utbildningsnivå och möjligheter på arbetsmarknaden, liksom när det gäller hälsa och levnadsvanor. Segregation får också konsekvenser för det demokratiska deltagandet och risken att hamna i eller drabbas av kriminalitet.

Det kan bero på att omgivningen påverkar våra strategier och beteenden, att vi missgynnas om vi inte har resursmässigt starka kontaktnät men också på att människor som bor i vissa områden stigmatiseras och diskrimineras. Stigmatiseringen och diskrimineringen försvåras av att den socioekonomiska och etniska segregationen i hög grad sammanfaller.

Segregationen har konsekvenser för bostadsområdens utvecklingsmöjligheter.

I områden där många har hög utbildning och höga inkomster har invånarna ofta bättre förutsättningar att få sina rättigheter och behov tillgodosedda än invånarna i bostadsområden där det finns socioekonomiska utmaningar. Människors möjligheter att ställa krav på offentlig och kommersiell verksamhet i sitt bostadsområde samt på sina barns skolor och kvaliteten i barnens utbildning påverkas av utbildningsbakgrund, ekonomiska villkor och kontaktnät. Därigenom riskeras en negativ spiral där segregationen förstärker befintliga skillnader i levnadsvillkor i olika områden.

Segregationen påverkar hela samhället negativt.

Ett samhälle där människor känner gemenskap och tillhörighet och där de upplevda avstånden mellan olika grupper är små, har goda förutsättningar att hänga samman. Social sammanhållning handlar om att människor känner att de ingår i en gemenskap, har tillit till varandra och förtroende för samhällets institutioner.

I ett samhälle som har koncentrationer av människor med likartade bakgrunder och förutsättningar på till exempel arbetsmarknaden och bostadsområden och där skillnaderna i uppväxt- och levnadsvillkor blir för stora, riskeras sammanhållningen. Det kan leda till misstänksamhet, känsla av otrygghet, bristande tillit och samhörighet och ett ökat ”vi och dom”-tänkande.

 

B K R O  Kraft Force

21. sep, 2021

Vi lever i en mycket orolig tid, där unga gängkriminella avrättar varandra, som om människoliv inte ens har ett värde. Denna tid kommer att få konsekvenser för vår närliggande framtid men också som ett eko i historian.

Tar vi en återblick bara för några år sedan, så ser vi alla unga is-anhängarna och deras dröm om ett eget kalifat och vi minns deras våldsgärningar och terrorn som fortfarade ekar i hela Europa.

Så hur är det möjligt att detta kunde hända då och varför gängkrigen i Sverige dominerar nu? Först och främst finns det inga enkla svar till dessa frågeställningar. Men den handlar om politikers misslyckande, diskrimineringar, oförmågan att integrera nyanlända i samhället och mest av allt om den rådande segregationen i Sverige, Europa och den övriga rika världen. Med detta vidhåller vi att samhället svek människorna, som också förlorade sina drömmar och mes av allt sin framtidstro. 

Om detta kommer vi att från fredag publicera flera artiklar om på vår blogg, med start fredag 2021-09-24.

 

B K R O Kraft Force