25. sep, 2021

Segregationens roll i gängkriminaliteten. Del 1

Sociala och ekonomiska skillnader anses bäst förklara segregationsmönster i Sverige. Stora inkomstskillnader är exempel på vad som bidrar till att segregationen ökar. Samtidigt som alla inkomstgrupper i Sverige har fått bättre ekonomi under de senaste decennierna, har de socioekonomiska skillnaderna och klyftorna i Sverige vuxit och därmed också segregationen.

Segregation berör många områden i samhället och det är viktigt att ta hänsyn till det när man pratar om orsakerna bakom segregation. Segregationen förekommer till exempel inom utbildning, boende och arbetsmarknad. De olika områdena hänger nära samman och påverkar varandra – boendesegregation påverkar skolsegregation som påverkar segregationen på arbetsmarknaden och tvärtom. Boendesegregationen påverkar till exempel hur elevsammansättningen i skolorna ser ut. Samtidigt är situationen på förskolor och skolor ofta viktiga skäl för hushåll som flyttar till och från olika bostadsområden.

Alla påverkas av ett samhälle som är segregerat då ett sådant samhälle inte håller samman, vilket bland annat påverkar känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Samtidigt får segregation mer negativa konsekvenser för exempelvis boende i områden med socioekonomiska utmaningar än för boende i andra områden.

Segregationen i samhället har konsekvenser på individnivå – den påverkar människors förutsättningar och livsvillkor och inte minst barns uppväxtvillkor.

Segregationen har mer negativa konsekvenser för människors rättigheter, förutsättningar och möjligheter om de bor i områden med socioekonomiska utmaningar eller går i skolor som ligger i sådana områden. Både den svenska och den internationella forskningen visar att boende i områden med socioekonomiska utmaningar får sämre livsmöjligheter sett till skolresultat, utbildningsnivå och möjligheter på arbetsmarknaden, liksom när det gäller hälsa och levnadsvanor. Segregation får också konsekvenser för det demokratiska deltagandet och risken att hamna i eller drabbas av kriminalitet.

Det kan bero på att omgivningen påverkar våra strategier och beteenden, att vi missgynnas om vi inte har resursmässigt starka kontaktnät men också på att människor som bor i vissa områden stigmatiseras och diskrimineras. Stigmatiseringen och diskrimineringen försvåras av att den socioekonomiska och etniska segregationen i hög grad sammanfaller.

Segregationen har konsekvenser för bostadsområdens utvecklingsmöjligheter.

I områden där många har hög utbildning och höga inkomster har invånarna ofta bättre förutsättningar att få sina rättigheter och behov tillgodosedda än invånarna i bostadsområden där det finns socioekonomiska utmaningar. Människors möjligheter att ställa krav på offentlig och kommersiell verksamhet i sitt bostadsområde samt på sina barns skolor och kvaliteten i barnens utbildning påverkas av utbildningsbakgrund, ekonomiska villkor och kontaktnät. Därigenom riskeras en negativ spiral där segregationen förstärker befintliga skillnader i levnadsvillkor i olika områden.

Segregationen påverkar hela samhället negativt.

Ett samhälle där människor känner gemenskap och tillhörighet och där de upplevda avstånden mellan olika grupper är små, har goda förutsättningar att hänga samman. Social sammanhållning handlar om att människor känner att de ingår i en gemenskap, har tillit till varandra och förtroende för samhällets institutioner.

I ett samhälle som har koncentrationer av människor med likartade bakgrunder och förutsättningar på till exempel arbetsmarknaden och bostadsområden och där skillnaderna i uppväxt- och levnadsvillkor blir för stora, riskeras sammanhållningen. Det kan leda till misstänksamhet, känsla av otrygghet, bristande tillit och samhörighet och ett ökat ”vi och dom”-tänkande.

 

B K R O  Kraft Force