B K R O Barn Blogg

17. dec, 2018

Julen närmar sig med stormsteg, sju dagar kvar fram till julaftonen. Det är med stor glädje och vånda som många människor möter julen. Just den högtiden skiljer kanske människor åt mest. Den ökade fattigdomen i Sverige märks kanske allra tydligast under julhelgerna, när många knappt har råd med julklappar till sina nära och kära, då kommer otillräckligheten och ångesten in och julhelgerna blir laddade.

För barn kan inte hjälpa att ha förväntan inte heller de vuxna som inte orkar eller klarar av att leva upp till omgivningens förväntningar av julen. Sedan har vi även alkoholkonsumtionen som stiger markant under julen, där ofta social utsatthet är en bidragande faktor. Så alla barn möter inte jul lovet med glädje, utan många barn möter den med ångest, oro och rädsla.

- Jag anser att julen mest av allt borde handla om gemenskap och solidaritet. Att ta ett gemensamt ansvar för varandra och särskilt vaka över de människor i vår omgivning som vi vet har det ekonomiskt knapert. Lika gäller familjer som lever med missbruk, att våga bjuda in till samvaro. Det skulle kunna förändra många människors ångestfyllda jular. Att ge en liten gåva till en tiggare som vi möter vid våra affärer, är heller inte mycket begärt.

För julens budskap är för mig magisk, det handlar om kärlek, gemenskap och solidaritet för de utsatta i vårt samhälle. För mig har det aldrig handlat om hur många julklappar mina barn skall få och heller inte vad. Utan det handlar om vad vi kan göra för varandra. 

Därför hoppas vi att våra ord väcker tankar som leder till handlingar.  Våga se den andra sidan av julen och våga ge, för ni kommer att få tusenfalt tillbaks.

 

// Annah Ally Boudine B K R O Barn

 

                                        Bildresultat för julbilder

 

26. nov, 2018

Jag kommer fortfarande ihåg den svindlande lyckokänslan, när jag höll min förstfödda son första gången. Jag översköljdes av en kärlek jag inte trodde var möjlig att känna. Men lika snabbt infann sig känslan av ansvar och åtagande. Jag tänkte, att ingenting fick hända mig, då jag hade ansvar för min lilla guldklimp. Jag ville se honom växa upp.

- Jag vill ännu tro att de flesta föräldrar känner samma sak. För våra barn är ju förlängningen av oss själva och vi förvaltar endast våra barn och hur stort är inte det? Men att fostra barn, är inte det enklaste alltid. Många saker kan gå fel, för livet är inte alltid en dans på rosor. Men för alla barn, är tryggheten viktigast och självklart att bli bekräftad både genom kärlek och respekt. 

Det är heller inte den enklaste tiden att fostra våra barn, vi lever i ett modern mediasamhälle där våra barn använder en helt ny plattform i sin kommunikation och umgänge. Detta försvårar oerhört  som förälder att ha insyn i barnets liv. Vi har instagram, snapchat, tik tok, facebook osv. Där antalet likes många gånger är avgörande för hur barnen mår. Nätets värld skapar många gånger en okänd värld för oss föräldrar. Själv brukar jag varannan vecka gå igenom mina yngsta barns mobiler och deras konton, många gånger blir man häpen vad som förekommer på de sociala medierna. För mig är det viktigt, just för att visa mina barn att jag fortfarande har insyn och framförallt kontroll. En av mina flickor, blev offer för påhopp på sociala medier och man spred lögner som gjorde att hennes liv rasade för några månader. När jag kom i kontakt med med föräldrarna till flickan som hade startat hetsjakten, så visste man ingenting om deras dotters aktiviteter. Min erfarenhet, har lärt mig att det är viktigt och nödvändigt att begränsa sina barns nätanvändande. För det finns även ett liv utan mobilen.

Livssituationen kan för oss föräldrar många gånger skifta, vi kan bli sjuka, arbetslösa och hamna i många svåra tider. Men våra barn är nöjda med vår kärlek till dem, detta är deras grundläggande behov att de behöver oss föräldrar. Det viktigaste är inte vad vi presterar resultatmässigt, utan det är bara vår kärlek till dem. Glöm aldrig detta!

// Annah Boudine B K R O Barn

 

19. nov, 2018

Barnen är vår framtid och det åligger oss vuxna att ge våra barn de bästa förutsättningarna för framtiden. Både enskilt som förälder eller annan vårdnadshavare, men det finns också ett samhällsansvar, såsom skolan, vården och inte minst hos socialtjänsten och det svenska rättssystemet. Där har nu en stor seger vunnits när Barnkonventinen blir lag. Denna föreslås att gälla från den 1 januari 2020.

Detta innebär konkret att ett förtydligande av att domstolar och andra rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer med barnkonventionen. Barnets rättigheter skall beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. 

Med detta är en stor seger vunnen, barnet blir till en rättslig individ, där barnets bästa först skall övervägas. Det är tyvärr alltför vanligt, att barns bästa får ge vika hos både tolkare av socialtjänstlagen samt inom olika rättsliga instanser. För oftast har det blivit barnen, som blivit de verkliga förlorarna.

Även skolorna har ansvar i både lärandet och i att tillåta alla barn synas och höras. Många gånger går många elever förlorade, just för att resurserna är för små, stressen hos lärarna för stora och då faller flera barnen utanför ramarna. Gällande den svenska skolmodellen hade vi förra året en längre serie och denna kritik som vi då hade gällande den svenska skolan, kvarstår oförändrat.

När det kommer till föräldrar ansvaret för sina barn. så är det stort. Det är alla föräldrars ansvar att bistå främst sina barn med trygghet, kärlek, respekt och drägliga levnadsförhållanden. Dock har vi en stor grupp utsatta barn i vårt samhälle. Det gäller barn i missbrukarfamiljer, barn i våldsutsatta familjer och inte minst genom de ökade klass skillnaderna och med detta genererar fattigdomen. För Sverige är inte ett tryggt samhälle längre. 

Om barnens roll i det svenska samhället, kommer vi att diskutera på vår blogg varje fredag fram till jul.

// B K R O Barn

 

                              /imag0547.jpg

 

13. sep, 2018

Den tidigare valkampanjen kan inte ha ungått några. Som en vattendelare, delades vårt land i två läger under valkampanjen. För och emot invandring, för tolerans, öppenhet och mångfald eller som SD uttryckte sig: skärpt eller stoppad invandring möjliggör andra politiskt stora reformer. Som fler poliser, starkare försvar och bättre vård och inte minst fler bostäder. Det blev nästan ett mantra; "jag är inte rasist, men jag tycker att det är nödvändigt att stoppa invandringen, för det sker på bekostnad av vårt land." 

I slutet av valkampanjen, så mördades en rumänsk tiggare och uteliggare, reaktionerna kom väldigt sent. Trots att de misstänkta var minderåriga barn. Man hade filmat misshandeln och publicerat den på sociala medier. Fenomenet tiggeriet har man livligt diskuterat och många partier har velat förbjuda detta. 

Frågan är varför vårt land har blivit så kallt och hänsynslöst, för de svagaste grupperna i vårt samhälle? För oss är det sociala omhändertagandet viktigast och respekten för varandra. Var har den tagit vägen? Och hur kan Sverige verka som föredöme, när valutgången visar att den stora segraren tyvärr är SD med sitt nazistiska förflutna?

Det är tyvärr sant, att Sverige förändras mitt framför ögonen på oss. Men vi har alla en möjlighet att stå upp för humanismen och människors lika värde. 

24. aug, 2018

Då vi känner starkt, att detta är ett ödesval för Sverige, väljer vi att fram till valet att debattera det brännheta ämnet som gäller migrationsfrågan. Denna fråga som delar vårt land i två läger och som på kort tid har förändrat hela den politiska kartan.

Sverigedemokraterna har vuxit vid varje val och skapat alltmer acceptans för varje år som går. Utan överdrift, kan man påstå att SD faktiskt äger migrationsfrågan. Man har väldigt skickligt skisserat att Sverige är ett land att vara stolta över och att vårt huvudansvar först och främst är att att skapa ett tryggt samhälle för svenskarna. Däri ligger att man måste man stoppa den negativa massinvandringspolitik, som såväl socialdemokraterna som alliansen gjort sig skyldiga till. Eller som SD uttrycker sig:
" Det är nog ingen som undgått att se de sociala problem som uppstått i massinvandringens spår. Den har också medfört oerhörda ekonomiska kostnader – så höga att vi idag tvingas välja mellan invandring och välfärd."

Kortfattat och lite förenklat kan man säga, att Sverigedemokraterna istället vill lägga de resurserna som läggs på en frikostig migrationspolitik, på äldrevård och att bekämpa brottslighet. Detta är också två viktiga frågor och som absolut inte får i och för sig avfärda. Definitivt har SD skapat ett vinnande koncept, då man vill på allvar ta ansvar för landets många pensionärer. Man har också plockat fram stoltheten som ligger i det svenska kulturarvet. Sådant som man tidigare inte öppet vågade visa.
Men frågan är, varför måste en sak nödvändigtvis utesluta en annan sak?


Det allra viktigaste som vi i Sverige måste göra, är att våga ta en debatt om invandring, främlingsfientlighet och även rasism! Att debattera med just Sverigedemokrater, är oftast att hamna på en väldigt låg nivå då man till slut när argumenten tryter, tydligt också visar islamofobiska värderingar.
För hur skickligt än SD driver sin politik, så går det inte att komma ifrån att deras ursprung kom ifrån nazistiska värderingar.


SD är i första hand ett invandringsfientligt och muslimfientligt parti. SD kan sägas ha en blandning av flera ideologier: en officiell, som representeras av partiledningen; en inofficiell, som då och då läcker ut från partiets slutna rum; och en ”vildvuxen” ideologi som frodas bland aktivister, gräsrötter och sympatisörer.
Denna motsägelsefulla linje är ett resultat av de krafter som från olika håll trycker mot partiet: behovet av normalisering, de egna övertygelserna, och radikalismen i den miljö som utgör basen, som partiledningen typiskt sett tolererar eller till och med uppmuntrar, och endast undantagsvis markerar mot.

SD kallar sig sedan 2011 för ”ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn”.
En mer korrekt beskrivning av deras officiella ideologi ur ett internationellt perspektiv är nationalkonservatism. Men inofficiellt, inom partiet och bland företrädare tycks det också finnas drag av mer extrem radikalkonservatism och etnonationalism.
Samtidigt uppvisar den ideologiska floran bland SD:s gräsrötter hela spektrumet från invandringsfientlig socialdemokrati till nazism.


Konsekvent genom sin historia har SD velat stoppa, eller annars förhindra, invandring till Sverige. Detta är partiets enskilt viktigaste fråga. SD är också ett muslimfientligt parti som odlar en starkt islamofobisk kultur både inom och utanför partiets väggar. Motstånd mot islam har för SD ett egenvärde.


De traditionella högerpolitiska frågorna om lag och ordning, samt försvarspolitik, är områden där SD konsekvent försöker profilera sig genom en hård linje. På 2010-talet började SD att profilera sig som motståndare till tiggeri, med en politik och retorik färgad av antiziganism.
Även kulturpolitik är viktigt för SD, som menar att kulturen måste bli mer nationalistisk för att kunna främja social ”sammanhållning”. Politiken är en del av partiets assimileringstanke.


”Som sverigedemokrat ser jag [den växande muslimska minoriteten] som vårt största utländska hot sedan andra världskriget.”
Jimmie Åkesson, Aftonbladet 19 oktober 2009


- Detta är som vi tidigare sagt, ett ödesval och ett ideologiskt val. Det handlar om humanism, främlingsfientlighet och rasism. Vilket Sverige vill vi ha? Denna fråga bör vi alla ställa oss! För det är sant, Sverige har blivit kallt! Sverige har förändrats i och med den enorma flyktingvågen och Europa har förändrats. Men vi kan påverka i och med valet, vilket land och vilken politik som skall leda vårt land. Vår röst är viktig.

B K R O Kraft Force

/bkro-ros.jpg